Dagen i korthet: Jag vaknade upp med en smärta i munnen som jag inte riktigt kände att jag kunde stå ut med på något vis, hur jag än skulle bära mig åt. Min kära svärmor ryckte in och tog hand om barnet, och jag åkte in till tandakuten. Där satt jag och glodde i en timme, och blev sedan inkallad till ett undersökningsrum där en tandläkare tog en titt på min växande visdomstand och sa "Oj, här var det infekterat" och skrev ut lite droger. Tre minuter, ett konstaterande jag nästan hade kunnat lista ut själv och 700:- fattigare. Vidare till apoteket, alldeles yr av smärta och sömnbrist, hämtade ut mina droger och släpade mig hem. Intog drogerna, sluddrade i telefonen och blev lite (väldigt) snurrig i huvudet ett tag, somnade till i soffan en halvtimme och vaknade sedan klar i huvudet men så gott som smärtfri. Hurra! Jag är fortfarande jättetrött och öm i halva ansiktet, men den där akuta smärtan känner jag inte av och det är så skönt. Det blir ju lite av ett migrän-liknande tillstånd som aldrig tar slut, och jag blir visst alldeles matt av det. Lilla tand, kom upp nu är du snäll, och sluta infektera min stackars mun. Okej?
Uh, hoppas smärtan håller sig borta nu!
SvaraRadera