Jag kan inte hjälpa det och jag gillar inte att erkänna det, men det här med melodifestivalen är så himla roligt och det har jag nog alltid tyckt. Töntigt och avslappnande, lite av en cirkus. Nicolina kom över igår och höll mig sällskap då min käre mest ser det som någonting att genomlida (= inte världens roligaste sällskap), vi åt mat och fikade och drack coca cola och åt chips. För det gör man tydligen när det är melodifestivalfinal, varenda år. Och rätt låt vann ju faktiskt, för en gångs skull.
Nåväl. Barnet sover, och jag är glad att få vila öronen från teletubbies. Tittar på maten han har slängt under sin stol, men förmår mig inte att plocka upp det. Men det kanske är okej, jag sitter nämligen här med helt nariga händer efter det eviga diskandet, vilket måste betyda att jag har varit lite flitig och då kan maten gott få ligga där ett tag till. Jag plockar upp det sen, jag lovar. Men nu, nu ska jag göra ingenting och det ska bli så himla skönt, för sen måste jag plocka upp den där maten och fixa i köket och mata barnet och byta bajsblöja och leka med tidigare nämnda barn och ikväll, ikväll ska vi iväg (iväg = gå tvåhundra meter) till Linda&Daniel&Molly som har varit utomlands och det ska bli trevligt. Nu; slappmode.
Nåväl. Barnet sover, och jag är glad att få vila öronen från teletubbies. Tittar på maten han har slängt under sin stol, men förmår mig inte att plocka upp det. Men det kanske är okej, jag sitter nämligen här med helt nariga händer efter det eviga diskandet, vilket måste betyda att jag har varit lite flitig och då kan maten gott få ligga där ett tag till. Jag plockar upp det sen, jag lovar. Men nu, nu ska jag göra ingenting och det ska bli så himla skönt, för sen måste jag plocka upp den där maten och fixa i köket och mata barnet och byta bajsblöja och leka med tidigare nämnda barn och ikväll, ikväll ska vi iväg (iväg = gå tvåhundra meter) till Linda&Daniel&Molly som har varit utomlands och det ska bli trevligt. Nu; slappmode.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar