Toothache.

Åh. Jag försöker att fixa till bloggen, men det ser bara knäppt ut. Jag ska inte ge mig in i sådana avancerade inställningar, jag som knappt kan hantera paint. Det får vara lite fult så länge, bloggen är trots allt bara till för att läsas. Men det är ju så mycket roligare att skriva när det blir fint, och jag som är besatt av symmetri gråter lite när jag ser att allt är snett och ojämnt. Kanske inte vid första anblicken, men om man tittar noga. Jaja. Större problem i världen finns det faktiskt..

Igår drog min käre ut en dum visdomstand. Vi har gått igenom det länge, att han kommer att ha ont och vara tystlåten och att det inte betyder att han är arg. Han är nämligen pratglad nästan jämt, så dom få gånger han inte är det så tror jag direkt att han är arg, vilket han tycker är en smula irriterande. Jag trodde att jag var förberedd och att jag skulle vara förstående, för det gör ju trots allt ont att dra ut tänder och då är det inte roligt att prata. Men nej, där satt han och led medan jag började med mitt "är du arg?" och "har jag gjort något?". Ibland måste man ha tålamod för att leva tillsammans med mig, det måste jag säga. Tur att jag är rar, för det mesta iallafall.