God jul i stugan!

Alltså, tanken var att det skulle komma en liten bildkavalkad här, på årets jul. Men lagom till vi anlände hos mamma och pappa så kom vi på att jag/vi glömt kameran hemma, och barnets andra jul är med andra ord inte dokumenterad på en enda bild. Det gör lite ont i hjärtat, men jag får försöka komma ihåg dessa mysiga dagar i huvudet istället, så gott det går. För ja - nog älskar jag julen och har alltid gjort, men att få fira julen tillsammans med sitt lilla barn är någonting alldeles extra. Frank har skött sig mer än exemplariskt och har varit en solstråle precis hela tiden, han har äntligen accepterat sin morfar och delat ut pussar till höger och vänster, och ovanpå det här så har han ätit mer julmat än vad jag trodde kunde få plats i en så liten människa. Efter paketöppning och ett sällskapsspelande (med frågor från 70-talet...) utan slut så dog jag en ytterst ful skönhetssömn i bäddsoffan. Känns som att vi har sovit borta i flera dygn, jag längtar efter att få somna i min egen säng inatt!
Idag firades det ännu lite extra med Veronica, Micke och Julia. Vi skippade dock julmaten idag och istället gjorde Christoffer sin fantastiska (alltså, hur många gånger har jag nämnt den i bloggen nu?) gryta, och den är faktiskt, helt utan tvekan, godare än all julmat i världen. Och även om barnen har stått i fokus dessa dagar så har även jag skämts bort med fantastiska presenter, så där att jag måste gå och titta och pilla lite på dom hela tiden och längtar tills jag får prova en del av dom också. Inte heller har jag/vi fått så här många julkort som i år heller, till och med Frank har vant sig vid att det dimper ner julkort genom brevinkastet i tid och otid och har sprungit i raketfart till dörren varenda gång för att håva in hälsningarna. Jag tror att han är väldigt nöjd med den här julen, trots att hans hjärna ännu inte är särskillt stor och kan koppla vad dessa galenskaper är för någonting, men så glad som han har varit så tolkar jag det som att han har njutit av all uppståndelse lika mycket som vi. Wonderful.

Det är inte för intet att det är lite skönt att det är över nu, dock. En gång om året räcker gott och väl, så att man får längta litegrann. Nästa år kommer mitt lilla hjärta att vara 2år gammal och vänta spänt på tomten, och för min del är julen inte helt över ännu. Om några dagar ska jag köpa en väldigt efterlängtad julklapp till mig själv, och sen ska jag på dejt med min <3-vän. Bio och  indisk resturang är vad som står på schemat, och inte hade jag önskat mig någonting annat än just det, lite kvalitétstid med den jag älskar så fasligt mycket och många gånger känner att jag inte hinner visa min uppskattning till så mycket som jag önskar. Det är den bästa julklappen vi kan ge varandra, är jag övertygad om. Hoppas att ni, kära läsare (alla två) har haft det lika fint den här julen med tomtar, mat och sällskap som vi har haft det!