Christoffer har hakat upp sig på ordet "ballt", utan att han vet om det, och det är så himla roligt och jag retar honom såklart hela tiden. Hela dagarna låter ungefär så här: "Den här skjortan är väl ball?", "Frank ska äta kyckling idag, det är ballt!", "Oprah på trean, ballt!", "Fan ballt!", "Jag är så ball!", "Godnatt! Ballt!" och så vidare. Om han mot förmodan skulle säga att någonting är fint eller snyggt, måste jag såklart kontra med ett "Men är det inte ballt då?" och då blir han putt. Tur att han älskar mig. Och självklart älskar jag honom, trots att ordet ballt snart får mina öron att blöda.
Haha, Niklas pikade mig för att jag ibland går upp med rösten om han t ex säger "Ska vi ta vänster här?" och jag frågar "Vänster?". Det låter tydligen kul enligt honom och bara för att han pikade mig för det har jag börjat säga så hela tiden med flit, haha, där fick han!
SvaraRadera