Det som är lite besvärligt med att vara ensam med ett sjukt barn är att det här sjuka barnet vägrar all form av medicin och blir panikslagen bara jag nämner det. Därför fick jag smyga upp mitt i natten som en annan galning och peta i en alvedon i en däckad feberpojke, och imorse kändes det som en enorm seger när han drack upp sin juice som jag blandat clarityn i. Smörjandet ska vi inte tala om, men även det började han totalvägra idag och jag är inte riktigt den sortens människa som kan tvinga. Så, i en halvtimme pratade jag om hur bra salvan är och hur glada kopporna blir och mutade med en yoghurt, sånt som jag sa att jag aldrig skulle göra innan jag fick barn men det var då det. Och trots att ingen av oss sov mer än tre osammanhängande timmar inatt så har vi haft en fin dag. Vi tog en promenad runt råstasjön och höll oss undan andra barnfamiljer, kände mig på något vis väldigt skyldig över att gå ut och sprida runt sjukdomen men ut och gå måste man faktiskt få göra. Vi hälsade på ankorna, fast barnet skulle prompt se en elefant. Tyvärr kunde jag inte uppfylla hans krav, men vi kom överens om att elefanten nog låg och sov bakom ett stort buskage och vi smög tyst förbi för att inte väcka den...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar