Fredagskänslan.

Idag träffade jag en sjukgymnast, för första gången på flera år. Hon böjde min ömma kropp hit och dit i onaturliga vinklar, och avslutade med ett "det här var inga konstigheter och du är mjukare än mig på många sätt". Det var lite som musik för öronen, jag känner mig nämligen som ett kylskåp och är lite rädd för att att alla leder och muskler är på väg att stelna fast och att jag är på väg att förvandlas till en staty eller så. Så det var en skön bekräftelse, att kylskåpskänslan bara är en känsla och ingenting annat. Tack kroppen! Ibland fungerar du som man ska ändå, alltid något.

Och hjärtat känns lätt som en fjäder idag. Fredagsmyset väntar, inatt är sista natten jag sover ensam. Godnatt mina vänner.