Nu är det kalla vädret verkligen här för att stanna. När jag begér mig ut tidigt om morgonen är det fortfarande mörkt ute, marken är våt och löven ligger klistrad mot den. Jag borrar ner mig i min halsduk och inser att det snart är dags för vantar. Jag är lite tröttare än vanligt, och passar på att sova middag när tillfälle ges, men i övrigt så är det ingen årstid som får mig att må så här bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar