Hemmatanten.

Alltså, att stryka ett ton kläder... roligare saker har jag haft för mig i livet, och ändå älskar jag att stryka, det är lite av en fetish jag har. Men det tar liksom aldrig slut, tror min axel går ut led snart. Jobbigt att vara vuxen.. För övrigt ska jag börja ta lite mer bilder igen, kameran har stått och dammat igen i två veckor och det ger mig lite ångest att ha missat att dokumentera två veckor ur livet, eller främst Franks liv. Det händer så mycket med honom varenda dag att två veckor känns som en helförvandling, även om det inte går att fota när han säger "DÄÄÄR!" tusen gånger varje dag. Tjatigt och alldeles, alldeles bedårande..

Nu ska jag äta litegrann, skriva listor och tänka till, diska, duscha och sen stryka lite till. Ibland kan det faktiskt vara rätt mysigt med sånna dagar, speciellt när den unge herrn i familjen är på dagis och man kan göra allt utan att sjunga imse vimse spindel, klappa händerna och på andra sätt roa ett uttråkat barn samtidigt. Allt det där ska vi ändå göra ikväll, och skrubba oss rena, för imorgon är det bröllop!