Fatal attraction.

Försökte se Fatal attraction igår, för mig själv, i sängen, med hörlurar. Hur kaxig som helst, för på riktigt, det finns ju faktiskt inga thrillers eller skräckisar från 80-talet som är läskiga. Trodde jag, och jämförde med typ Candyman (som jag visserligen såg när jag var blott åtta år gammal och fick svåra sömnproblem efter detta och är fortfarande rädd för mörka badrum - men filmen är faktiskt inte läskig, förstår jag idag, det är ju bara en krok och lite smink) Men jag höll på att dö! Låg med hjärtklappning och klarade inte att se längre än till när hon skar upp handlederna, det blev för mycket för mig. True story. Och vad jag har förstått blir den mycket värre senare under filmen. Bådar ju inte gott. Imorgon ska jag ge den en ny chans, fast tillsammans med Christoffer, så kan jag blunda medan han berättar vad som händer... mycket bättre.

Nu har jag hämtat mig från pärsen iallafall, sitter och äter frukost medan Frank tar en lur. Ikväll ska vi till Marie & Jocke och äta middag och jag ska inte ägna mig en tanke åt psykotiska kvinnor som skär upp sina handleder och mördar folk. Jag ska försöka iallafall.