Balkongplaner.

Jag är enormt flytt-pepp. Jag vill flytta NU. Eftersom att vi kommer att ha två balkonger i nya lägenheten har jag suttit och stirrat på balkonginspiration. Och då menar jag inte inredning eller möblemang, utan allt man kan odla. Alltifrån kryddor till grönsaker och blommor verkar gå lika bra i kruka som i trädgård, fast i mindre mängd förstås. Jag kommer inte att hinna med det den här sommaren, men nästa... det kommer bli så roligt, jag är lite av en nörd när det kommer till sådant. Det får bli mitt och Franks projekt, så får kocken i hemmet (Christoffer) ta tillvara på det som går till matlagningen. (Okej, nu låter det som att hela balkongen kommer att vara överfull av grödor medan jag virrar runt som en annan galning men alltså, jag är nöjd om jag lyckas få till lite timjan.) 

Prinsessan Jasmine och prins Ali.

Frank fick en krona idag, och förvandlades till prinsessan Jasmine. Jag fick order om att vara prins Ali. Sen pussades vi godnatt och nu längtar jag till imorgon när jag får hänga med honom igen.



-

Plötsligt händer det!

Den första juli bygger vi nytt bo. Har svårt att förstå hur vi kunde ha sån tur så fort! Vi är inte kända för att ha flyt om vi säger så, men någongång ska nog vara den första. Det ska bli fantastiskt att bo på våning två istället för våning elva, att göra om risiga väggar och införskaffa nya möbler och prylar. Få göra det till vårt. Den här lägenheten har också tjänat sitt syfte och vi har trivts, men den har hela tiden känts så tillfällig. Vi har hela tiden vetat att vi inte vill bo här i en massa år. Så nu är tiden inne, och det känns så himla bra. Livet alltså, ibland motigt och förjävligt men stunder som dessa, så väldigt härligt och spännande.

April, din dumma sill.

Denna månad har haft en mycket fin start må jag säga. Detta har jag pysslat med;

Förvisso slutet av mars, min systerdotter Clara fyllde ett år. Solstråle!

Jag har tatuerat mig. Av motivet att döma, ca tre år för sent. Men bättre sent än aldrig väl?

Världens finaste Christoffer fyllde helt plötsligt tjugoåtta. Tiden börjar flyga lite väl snabbt nu.

Lunchat med favoritsällskapet.

Och utöver detta, haft en barnfri natt med tillhörande sovmorgon - kände mig tyvärr bakfull hela dagen. Tre och ett halvt år som mamma har visst fått mig att må dåligt av för mycket sömn... heja. Sen har jag träffat en rar en, Clara från ön. Vi delar sjukdom, och babblade om sånt bara vi förstår oss på. Det var värdefullt, ibland känns det ensamt att ha en sjukdom som ingen annan verkar ha. Men nu finns hon, Clara, och helt plötsligt känner jag mig inte lika ensam. En bra känsla. Nu väntar jag bara på solen!